Karlsrofältet 1904–1910
På fälten nedanför Medicinarberget och Änggårdsberget, inklämt mellan Dag Hammarskiöldsleden och Per Dubbsgatan, ligger idag en liten och allt mer krympande fotbollsplan.
När IFK Göteborg bildades 1904 var detta en stor äng som användes av traktens ungdomar för lekar och idrott. Här började även Göteborgskamraterna att träna och spela sina allra första fotbollsmatcher.
1906 fick Karlsrofältet riktiga målställningar och reglementsenliga mått, men saknade omklädningsrum. Dessutom var planen allt annat än jämn. Därför flyttade IFK Göteborg snart sina matcher härifrån, men behöll Karlsrofältet som träningsanläggning fram till 1910.
Idrottsplatsen 1905–1908, 1910–1916
Idrottsplatsen har en lång och intressant historia som du kan läsa mer om i texten om Gamla Ullevis historia.
Balders Hage 1909
Balders Hage, som låg där Lisebergs ligger idag, var Örgryte IS första hem och landets första riktiga idrottsarena. Den anlades som en skridskobana 1887, men användes snart även för friidrott, tennis och det nya spelet fotboll. 1901 rustade man upp arenan och byggde läktare för 3 000 åskådare. 1908 lämnade Öis Balders Hage för den nybyggda Walhalla Idrottsplats.
IFK Göteborg gjorde ett gästspel här under ett år. Man lånade anläggningen av Öis efter en hyrestvist på Idrottsplatsen med Göteborgs Idrottsförbund.
Walhalla Idrottsplats 1908–1915
Balders Hage dömdes ut som arena för internationella fotbollsmatcher av Svenska Fotbollförbundet 1907. Öis fick lov av Göteborgs stad att bygga en ny arena där Svenska mässan nu ligger, mitt emot Lisebergs entré. Walhalla IP var, när den stod klar, en imponerande anläggning med plats för 8 000 åskådare. Hit förlades så gott som alla större idrottsevenemang i Göteborg. Svenska Fotbollförbundet krävde att även IFK Göteborg skulle spela sina hemmamatcher här och bland annat bärgades Blåvitts två första SM-guld, 1908 och 1910, på Walhalla IP.
Förbundets tvång, tillsammans med den ockerhyra Örgryte tog ut, ledde dock till att Kamraterna tröttnade och tog initiativet till att bygga om Idrottsplatsen till en ny arena, Ullervi, 1916.
Slottsskogsvallen
Stadens kanske vackraste idrottsanläggning har formellt aldrig varit IFK Göteborgs hemmaplan. Däremot har IFK Göteborg använt den som reservarena för Gamla Ullevi vid ett flertal tillfällen. Slottsskogsvallen invigdes 1923, efter tio års projekterande och byggande, och redan samma år spelade Kamraterna en del matcher här.
Slottsskogsvallen var byggd för 20 000 åskådare, men IFK Göteborgs publikrekord var på hela 21 580 åskådare och sattes den 25 oktober 1931 då vi besegrade AIK med 2–1.
Nya Ullevi 1958–2008
Nya Ullevi byggdes till fotbolls-VM 1958 och var då något av en arkitektonisk sensation. Genom att forma läktarna som vågor kunde man samla en större del av publiken längs mitten av långsidorna. Liknande byggen gjordes i Helsingfors och Malmö, men i Göteborg anlade man ett tak runt hela arenan, uppburet av betongpelare och stålkablar.
De tre alliansklubbarna flyttade naturligtvis in på den nya arenan, även om Gamla Ullevi sporadiskt användes under 1959. Vårderbyt 1959 mellan IFK Göteborg och Öis sågs av 52 194 personer på Nya Ullevi. Här sattes också ett fantastiskt publikrekord för division II, när Gais tog emot IFK Göteborg den 20 maj 1976. 50 690 personer såg IFK Göteborg vinna med 3–1.
Nya Ullevi har naturligtvis en stor plats i alla blåvita hjärta. Arenan har sett UEFA-cupfinaler, Champions League-segrar och åtskilliga svenska mästerskap bärgas. Men tiden sprang så småningom ifrån arenan och de vikande publiksiffrorna i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet fick tillslut alliansklubbarna att återvända till Gamla Ullevi.
Trots att de allsvenska matcherna 1992 flyttades till Gamla Ullevi fortsatte IFK Göteborg att använda Nya Ullevi för stormatcher i Europacuperna. Och i samband med att den nya Gamla Ullevi byggdes, återvände IFK Göteborg under två år, 2007 och 2008, tillfälligt till Nya Ullevi.