Sköna plusgrader. Värmande sol. Blå himmel.
Det är en bra träningsdag för IFK Göteborg.
Ännu en träningsdag är genomförd i San Pedro del Pinatar. På vägen – från hotellet till planerna – hälsas spelare och ledare i vanlig ordning välkomna av de två åsnor som inte minst Emil Salomonsson skämt bort med färskt gräs under veckan.
Tupparna i hönsgården är också vakna sedan länge, likaså de mjölkvita gässen.
Våren och värmen är utan tvekan på väg.
Precis som IFK Göteborg.
Mot en ny säsong.
Mot årets första tävlingsmatch.
Mot att bygga något nytt.
Mot att genomföra ännu en träning i det som ska bli bra, som är på väg att formas.
Ledarteamet är i vanlig ordning på plats och redo att ta emot sin trupp. Klockan är några minuter över tio. Amin Affane kommer först av spelarna och hinner skoja en stund med den leksak han alltid ser ut att uppskatta mer än någon annan.
Alf Westerberg konar upp ett antal kvadrater. Har man gjort tusentals sådana genom sitt tränarliv räcker det förstås med ögonmått för att uppnå perfektion på de ytor alla fotbollsspelare älskar att röra sig i.
Vid sidlinjen står de viktigaste medspelarna för ett lyckat läger och radar upp den ena fyllda vattenflaskan efter de andra. ”Kitman officer” Roffe Gustavsson och ”Assistent Kitman” Håkan Lindahl har koll på allt. Och lite mer än så. Då hela gänget har checkat in tar fystränare Kalle Olsson över och leder uppvärmningen.
En av de nyfikna åskådarna bryter på norska. Så är det också snart 30 år sedan Magnus ”Lill-Tidan” Johansson lämnade IFK och Göteborg och för Brann och Bergen. I dag är han verksam inom talangutvecklingen i vårt västra grannland och på plats i La Manga, ett par mil bort, där bland annat en nationsturnering för pojkar födda 2001 ska avgöras. En dubbel svensk mästare och Uefacuphjälte 1987 är här för att bland annat hälsa på Mats Gren.
”Ska vi summera det som varit är det stora steg i vår riktning som tagits”
Sista timmen av träningen väntar tempospel på en förminskad halvplan. Åtta blå mot lika många i orange. Dessutom Affane, August Erlingmark, Vajebah Sakor och Billy Nordström i gröna västar och alltid tillhörande det lag som har bollen.
Det är trångt.
Det går fort.
Det är ett tillslag som gäller.
Det är kvicka fötter och snabba beslut som krävs för att lösa de uppkomna situationerna.
Vi kan vidare konstatera att Edvin Dahlqvist svarar för en iskall chip över Pontus Dahlberg och i mål, att den senare visar grymma reflexer på ett avslut från Mikael Ingebrigtsen och att Emil Salomonsson svarar för värsta blockeringen på ett tungt avslut och att David Boo Wiklander hörs högst och oftast.
Med padelsiffrorna 6–3 segrar till sist blått.
Dagens kollektiva träning är över.
Billy Nordström slår sig ner på en av de stolar som omger den hårda gräsmattan, får i sig vätska och snörar av skorna.
– Hygglig fart även i dag. Trots att vi kört riktigt hårt både tisdag och onsdag finns det en hel del spring i benen. Att kroppen känns en aning sliten är helt i sin ordning, så ska det vara på ett träningsläger.
Nu återstår veckans andra match innan det är dags för hemresa. Fredag (16.00) spelar IFK Göteborg mot kinesiska Meixan Techan.
– Det kommer att bli en del ändringar jämfört med matchen mot Odense, några andra ska få chansen att visa upp sig. Ska vi summera det som varit är det stora steg i vår riktning som tagits. Allt är inte perfekt ännu, det ska det inte vara än. Men vi har tagits oss framåt, förklarar tränare Poya Asbaghi, innan det är dags att promenera tillbaka till förläggningen, förbi åsnorna, tupparna och gässen, mot lunch och vila inför avslutningen.
Det är en bra träningsdag.
